Vi har problem precis som andra.

När min ärthjärna till pojkvän kommer hem, ler mot mig, kokar mig en kopp te, låter mig skälla på honom, ber om ursäkt och sedan kryper ner bredvid mig i sängen och somnar som en baby. Då är all ilska som bortblåst. Visst tycker jag att han är en idiot. Men han är min idiot. Vi har inga problem som ingen annan har. Att bråka är nyttigt även om det ska hållas inom en viss gräns. Godnatt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0